De olympiska spelen, som hölls i Aten 1896, var de första spelen relaterade till den moderna olympiska rörelsen. På många sätt skilde de sig från de idrottstävlingar som organiserades i vår tid, eftersom vid den tiden de viktigaste traditionerna för OS ännu inte bildades.
Frågan om återupplivningen av de olympiska spelen diskuterades upprepade gånger i olika länder, men denna idé förverkligades bara tack vare ansträngningarna från fransmannen Pierre de Coubertin, som skapade IOC 1984. Det var ursprungligen planerat att hålla evenemanget 1900, men arrangörerna fruktade att efter sex års väntan skulle intresset för spel försvinna och deras innehav skulle vara meningslöst. När man valde en mötesplats för OS övervägdes flera städer, men i slutändan valdes Aten för att betona sambandet mellan den moderna rörelsen och det gamla.
Öppningsceremonin hölls den 6 april. Hon, som i vår tid, inkluderade ett kort tal av statschefen där spelen hölls, liksom framförandet av den olympiska hymnen. Men det finns skillnader: särskilt 1896 fanns det fortfarande ingen ed av idrottare. 241 personer fick delta i OS, och det fanns inga kvinnliga idrottare bland dem. Tävlingen ägde rum i 9 sporter: friidrott, skytte, gymnastik, grekisk-romersk brottning, simning, cykling, tyngdlyftning, tennis och staket.
Vid de olympiska spelen i Aten har idrottare ännu inte bestämt sig för att dela sig efter nationalitet, så IOC-medlemmar var tvungna att ta reda på vilka av de fjorton deltagande länderna som vann medaljer i en viss sport många år senare. Problemet var också att blandade lag deltog i tennistävlingar. Dessutom hade vissa idrottare medborgarskap i ett land, men bodde faktiskt i ett annat. Ändå var det delvis möjligt att komma överens och dela ut medaljerna, även om det fortfarande finns kontroversiella frågor.
Till grekarnas stora skamlighet, vid OS 1896, ockuperades de första platserna främst av utlänningar. Amerikanerna vann guld i trippelhopp och diskoskast tävlingar, liksom i 100 och 400 meter loppet. Franskmannen Paul Masson vann sprintloppet och i 2000 och 10000 meters cykellopp. Bland de tunga idrottare visade sig engelsmännen Launceston Elliot och dansken vara bäst. Viggo Jensen. Tyskarna gjorde mål i brottning och gymnastik tävlingar, och ungern Alfred Hayosh vann i simningstävlingar. Grekerna vann medaljer för seger i löpning, skjutning från en revolver och armégevär och i foliehäftning. Tennis tävlingar vann av ett blandat anglo-tyskt lag.
